Stora arbeten, projekt, fördjupningar och temaarbeten kräver att du har många källor. En källa som du vill använda måste du granska källkritiskt. När du har gått igenom alla frågor bedömer du om källan är trovärdig och användbar.

1. Vilken typ av källa?
• skriftlig (från handskrivna dokument till texter på Internet)
• muntlig (från ett rykte du hör på stan till en radio- eller TV-intervju)
• kvarleva (från arkeologiska fynd till fingeravtryck)
• berättelse (primära källor = förstahandskällor, sekundära källor = andrahandskällor)

2. Äkthet
Är källan äkta? Vem står bakom källan?
Vem är upphovsman? Är det någon som kan ämnet? Är det någon du känner till och litar på? Vem är ansvarig utgivare om sådan finns? Försök att ta reda på så mycket som möjligt om upphovsman eller utgivare.

3. Närhet i tid
Hur lång tid har förflutit mellan händelsen och berättelsen om den? Hur färsk är informationen?
Generellt gäller att ju närmare i tid mellan händelsen och berättelsen om den desto bättre är det. Faktauppgifter som statistik föråldras snabbt. En källa som presenterar alltför gamla siffror är därför inte användbar.

4. Tendens
Vad har källan för innehåll?
Vilket är syftet med att presentera detta innehåll?
Här gäller det att granska själva innehållet och ta reda på om det rör sig om en presentation av fakta, åsikter, försäljning eller underhållning. Om det är en faktaredovisning, går fakta att kontrollera och är materialet faktagranskat? Saknas viktiga uppgifter? Jämför vad andra källor har att säga i samma ämne! Stämmer informationen med vad du redan vet? Kommersiellt material går också att använda, men kom ihåg att främsta syftet med informationen är att sälja en produkt.

Källans målgrupp
Riktar sig källan/informationen till allmänheten, till en speciell yrkesgrupp, till personer med ett visst intresse, till en viss åldersgrupp? Om du är elev vill du kanske inte läsa en text som riktar sig till forskare eller vice versa. Är det tillräckligt med information för att du skall få svar på dina frågor eller behöver du söka vidare?

Det behöver inte vara fel att använda vinklat material, i synnerhet inte om du vill få en fråga belyst ur flera perspektiv. Om du vill undersöka vad en viss organisation eller ett visst parti har för åsikter är det naturligt att du besöker organisationens eller partiets hemsida. Komplettera din granskning med att ta reda på vad motståndare till organisationen eller partiet tycker.

Hur presenteras informationen?
Är det välskrivet eller är det slarvigt och fullt av fel? Är det lätt att få en överblick över innehållet? Finns det övertalningsknep som t ex lockande illustrationer, känslouttryck och värderingar? Om det gäller en text så titta gärna efter om det finns källhänvisning som styrker informationen.

5. Beroende
Anger källan varifrån information hämtats? En trovärdig källa kan visa varifrån uppgifter hämtats och på vilka grunder påståenden görs. Information som grundar sig på vetenskapliga undersökningar är mer trovärdig än personliga ställningstaganden.

Presenterar källan information som kan vara rykten eller förvanskningar? Det är inte ovanligt att olika medier för felaktig information vidare. Därför bör du sträva efter att använda förstahandskällor d v s källor som har varit med vid händelsen eller tagit fram informationen.